Handsnidad fågel – Talgoxe

Beskrivning

Talgoxen är en av våra vanligaste fåglar och inte svår att få så tam att den äter ur handen. Och har man väl fått den handtam och vant den att få mat regelbundet, kan man få den att komma när man visslar.

Det finns vidare berättelser om talgoxar som löst ganska invecklade problem. Man hängde t.ex. upp nötkärnor i tunna trådar, som de flesta fåglar försökte ta i flykten, men misslyckades. Några individer av talgoxe, entita och blåmes valde istället ett effektivare sätt: de satte sig på grenen där tråden var fäst och tog sedan tag i tråden med näbben och drog upp den en bit, varefter de trampade på tråden med ena foten så att de på nytt kunde ta tag med näbben. Genom att använda näbb och klor växelvis på det här sättet kunde dessa fåglar dra upp nöten. Enligt en norsk fågellivsforskare anses denna handling grunda sig på mer än bara instinkt.

Talgoxen är den största av mesarna i Europa, med svart huvud med vit kindfläck och svart mittband längs den gula undersidan. Det svarta bandet är bredare hos hanen, framförallt på buken. Ryggen är olivgrön, medan stjärt och vingar är blåaktiga. Näbben är ganska grov.

Talgoxen är den största mesen. Gul mage, svart hjässa och kritvita kinder är typiskt.

Har förmodligen en av de mest rika lätesreportoarerna av alla svenska fåglar och lätena varierar ganska mycket mellan individerna. Ett vanligt tema är ett repeterande ”filande” ti-ta-ti-ta.

Vanlig fågelbordsgäst. Äter insekter, frön, talg och bröd och talgoxen bygger gärna i fågelholkar, ihåliga träd, i ventiler och på liknande ställen.